Studentjuristerna erbjuder SSCO:s medlemskårer och Stockholms studenter kostnadsfri juridisk rådgivning.

Studentjuristerna är juridikstuderande vid Stockholms universitet som är engagerade av SSCO. Studentjuristerna har telefon och mottagningstid på måndagar mellan 11-14. Du kan även kontakta studentjuristerna genom e-post eller lämna ett meddelande på telefonsvararen.

OBS! Ta alltid med dig väsentliga handlingar som berör det du vill ha rådgivning om.

Besöksadress: Studentpalatset på Norrtullsgatan 2 (T-bana Odenplan).
Tel: 08 - 674 76 65
E-mail: Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den

Exempelfrågor

Avsikten med exempelfrågorna är att ge en bild av det allmänna rättsläget inom olika områden. De ska alltså inte läsas som ren juridisk rådgivning och inte heller användas som grund för rättsliga beslut. Observera även att väsentliga lagar kan ha ändrats sedan frågorna och svaren skrevs.

Andrahandshyra - vad får man ta ut?

Lån av pengar - har du svårt att få igen ett lån?

Ansvar vid lån - har du förstört din kompis dator?

Diskriminerad på krogen?

Vad kan du göra om du har blivit biten av en hund?

Är en gammal tenta en offentlig handling?

När har man rätt till öppet köp?

Har du fått krav på återbetalning till CSN p.g.a. för hög inkomst?

Hur går det till vid en rättegång?

Får det ta hur lång tid som helst att rätta en tenta?

Har jag rätt till semesterersättning?

Testamente - vem ärver vad?

Andrahandshyra - vad får man ta ut?

F:
Jag flyttade till Stockholm för fem år sedan och som de flesta andra har jag haft väldigt svårt att hitta en bostad. De första två åren bodde jag på soffor hemma hos kompisar och ett tag pendlade jag till och med från Västerås. Efter två år lyckades jag via en kompis få tag på ett andrahandskontrakt på söder och blev jätteglad förstås. Hyran var/är jättehög men vad gör man inte för att få tag på en bostad. Lägenheten är på 25 kvm och ligger vid Medborgarplatsen. Hyran är på 6000 kronor/månad, vilket jag till en början tyckte var skäligt eftersom det är en bostadsrätt och hon som hyr ut den har stora kostnader på lånet med ränta och så. Vid sidan om mina studier har jag arbetat hela tiden för att ha råd med enbart hyra och mat. Finns det verkligen inget man kan göra i en sån här situation? Jag har nu bott i lägenheten i tre år och lagt ner massa pengar på någon annans bostadsrätt. Jag har pratat med en kompis på som kan sådana här saker och han säger att det råder avtalsfrihet i Sverige och att har man gått med på sådana här krav får man skylla sig själv. Stämmer verkligen det?

S:
Du är långt ifrån ensam om att betala så här hög hyra, vi har många ärenden som liknar ditt. Att ta ut överhyra för en hyreslägenhet eller bostadsrätt är olagligt i Sverige. Man har i princip endast rätt att ta ut, om det är en hyresrätt, den egna faktiska hyran med ett visst tillägg om man hyr ut lägenheten möblerad. Ett tillägg på ungefär 5-10 % har godtagits av domstolarna. Rättsläget när man hyr ut en bostadsrätt är följande. Bostadsrättsinnehavaren har endast rätt att ta ut en skälig hyra. Vid fastställande av vad som är skälig hyra utgår man från det så kallade bruksvärdet. Bruksvärdet motsvarar i stort sätt hyran för en likvärdig hyreslägenhet i allmännyttan. Att man har höga kostnader för avgifter till föreningen eller att man har höga räntor eller amorteringar är inget som förändrar detta, man har ändå endast rätt att ta ut en hyra motsvarande bruksvärdet. Om man, som du gjort, hyrt en lägenhet och betalat överhyra har man en lagstadgad rätt att få tillbaka det man betalat för mycket, dessutom har man rätt till ränta på detta belopp. Den enda begränsningen som finns är att man bara kan få ersättning ett år tillbaka i tiden, du kan således inte få tillbaka pengar för hela din hyrestid.

I ditt fall verkar det uppenbart att du betalat för mycket i hyra, du har rätt att få tillbaka dessa pengar. Viktigt att komma ihåg är dock att du måste ansöka om återbetalning inom tre månader från det att du lämnar lägenheten. Ansökan gör du hos Hyresnämnden. Du kan mycket väl föra en sån här talan utan professionell hjälp och du har, förutom vissa administrativa kostnader, inget att förlora utom den tid du lägger ner själv. Vårt råd till dig är att vända dig till Hyresnämnden och kräva tillbaka dina pengar. Det lagstadgade skydd som finns är till för att skydda personer precis som du i en utsatt situation och du har all rätt att kräva tillbaka dina pengar. Hör gärna av dig så hjälper vi dig att skriva en ansökan.

Lån av pengar - har du svårt att få igen ett lån?

F:
Jag lånade för ett tag sedan ut 4000 kr till en kursare. Vi kom överens om att jag skulle få tillbaka pengarna för två veckor sedan men jag har fortfarande inte fått dem. Jag har försökt få tag på honom vid flera tillfällen men jag har en känsla av att han undviker mig. Jag behöver verkligen de här pengarna nu och jag vet inte vad jag ska göra för att få tillbaka dem. Kan jag tvinga honom att betala? Vi skrev aldrig något avtal då det skulle ha känts så formellt.

S:
För att få tillbaka de pengar du lånat ut kan du vända dig till kronfogdemyndigheten och ansöka om betalningsföreläggande. Förutsättningarna för betalningsföreläggande är att fordran avser pengar, att fordran är förfallen till betalning och att du själv kan påverka fordran genom förhandling, dvs. att den är förlikningsbar. Dessa krav verkar vara uppfyllda i ditt fall. Ansökningshandlingar finns på Kronofogdens hemsida www.kronofogden.se. På ansökningshandlingen skall du ange fordrans storlek samt eventuella räntekrav. Du skall även ange förfallodagen samt grunden för fordran. Ansökningsavgiften är 300 kr. Du kan på ansökningshandlingen yrka ersättning för avgiften samt ersättning för kostnader för det arbete du lagt ner på ansökan. Du skall skicka ansökan till kronofogdemyndigheten i det område där din kursare har sitt hemvist. Kronofogdemyndigheten kommer därefter att delge din kursare ett föreläggande. Din kursare kan sedan välja om han vill bestrida ansökan eller ej. Om han inte bestrider eller om han inte svarar överhuvudtaget kommer kronofogdemyndigheten meddela ett utslag och ålägga honom att betala fordran. Bestrider han ansökan har du möjlighet att begära att målet överlämnas till tingsrätten. Det som kan bli lite problematiskt för din del är att det inte finns något skriftligt avtal. Bestrider din kursare ansökan måste du kunna visa att det föreligger ett låneavtal och att fordran är förfallen till betalning. Behöver du hjälp med att fylla i ansökan är du välkommen att ta kontakt med oss.

Ansvar vid lån - har du förstört din kompis dator?

F:
Det har hänt en jättejobbig sak. Det var så att jag lånade en bärbar dator av en kursare som jag inte känner särskilt väl. När jag satt i café sexan och skrev på min uppsats råkade jag spilla en hel kopp kaffe över tangentbordet. Nu går datorn inte att använda och jag har inte vågat tala om vad som hänt. Vad ska jag göra? Jag är jätterädd för att jag ska bli tvungen att betala en massa pengar. Blir jag tvungen att betala ränta?

S:
En låntagare har ett så kallat presumtionsansvar för saker han lånar. Det betyder att låntagaren blir ersättningsskyldig för skada på egendom som han haft i sin besittning om han inte kan visa att skadan uppkom utan hans vållande, dvs utan att han varit vårdslös. Vid en tvist skulle du alltså för att undgå skadeståndsskyldighet bli tvungen att visa att du inte varit vårdslös när datorn blev skadad.

Vid bedömningen av huruvida vårdslöshet föreligger tar man hänsyn till olika faktorer. Man tar hänsyn till risken för skada, den sannolika skadans storlek och möjligheterna att förekomma skada. Först frågar man sig om skadevållaren framkallat risk för skada av det slag som inträffat. Besvarar man den frågan jakande ska man sedan bedöma om den aktuella skadan är en adekvat och påräknelig följd av det faroläge som skadevållaren framkallat. Att skadan måste vara adekvat i förhållande till risktagandet betyder att det inte endast får vara en slump att skadan skett. Tyvärr är det nog så att det betraktas som vårdslöst att dricka kaffe samtidigt som man handhar en dator. Genom att ha kaffet nära datorn framkallade du en risk för att datorn skulle skadas på det sätt som skett och skadan är adekvat i förhållande till risktagandet. Av räntelagens 4 § framgår att ränta utgår på förfallet belopp från den dag som infaller en månad efter det att borgenären (alltså den som kräver skadestånd) har framställt krav på ersättning och lagt fram utredning som med hänsyn till omständigheterna skäligen kan begäras av honom. Ränta kan alltså börja löpa först en månad efter det att din kursare krävt dig på pengar.

Diskriminerad på krogen?

F:
Jag har varit med om den värsta kvällen i mitt liv. I lördags skulle jag och mina vänner gå ut och festa. Vi ställde oss i en kö till ett av Stockholms inneställen. Efter att ha stått och väntat i 45 minuter och sett en massa människor gå före kön sa vakterna att det inte var någon idé att vänta längre för de tänkte ändå bara släppa in stamgäster. Efter denna långa väntan fick vi alltså gå där ifrån. Detta kändes oerhört orättvist och diskriminerande. Kan man inte anmäla restaurangen eller något? När vi till slut kommit in på ett ställe, köpt några svindyra drinkar och trängts på dansgolvet en stund bestämde vi oss för att gå hem. Vi begav oss mot garderoben och efter ytterligare väntan fick jag lämna fram min bricka. Killen i garderoben kom tillbaka med galgen. På denna hängde min kofta men ingen jacka. Jag började självklart tjafsa med honom men han bara stod där och såg allmänt dryg ut och pekade på en skylt där det stod ”För emottagna kläder och väskor ansvaras ej”. Jag fick alltså bege mig hemåt trött, grinig och inte minst iskall. Kan det verkligen få gå till så här?

S:
Utgångspunkten är att det råder avtalsfrihet i Sverige. Detta innebär en rätt för var och en att ingå avtal med den man vill på de villkor som accepteras av motparten. Restauranger har alltså en stor frihet att välja med vem de vill ingå avtal med och under vilka villkor. Detta betyder i princip att en restaurang kan avstå från att träffa avtal med en gäst d.v.s. att inte släppa in honom eller att låta vissa stå i kö medan andra får glida förbi kön utan någon väntetid alls. Det finns emellertid undantag från avtalsfriheten. Ett sådant är förbudet mot olaga diskriminering. Detta innebär att det är straffbart (BrB 16:9) att diskriminera personer p.g.a. deras ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse. Restauranger får med andra ord inte generellt vägra personer inträde p.g.a. deras ursprung och de får heller inte erbjuda dem sämre villkor än andra.

Att en privatperson lämnar in sin jacka till garderobiären på en restaurang är att betrakta som ett avtal om deposition och faller därmed under konsumenttjänstlagen. Enligt denna lag har näringsidkare (garderobiären) ett s.k. kontrollansvar. Detta betyder att skadeståndsskyldigheten är sträng och att det blir svårt för garderobiären att undgå skadeståndsskyldighet om han inte kan lämna tillbaka en gästs jacka eller om denna skadats under förvaringen. Garderobiären kan endast bli fri från skadeståndsskyldighet om anledningen till försvinnandet/skadan ligger utanför hans kontroll t. ex. brand. Det faktum att det hängde en skylt med en friskrivningsklausul saknar betydelse eftersom konsumenttjänstlagen är tvingande. Detta innebär att avtal till konsumentens nackdel är utan verkan. Ovanstående gäller alltså bemannade garderober där garderobiären tar betalt för förvaringen. Rättsläget är mer osäkert vid obemannade garderober.

Vad kan du göra om du har blivit biten av en hund?

F:
För några veckor sedan när jag var ute på min joggingrunda på en kommunal motionsslinga, blev jag biten av en rottweiler. Jag blev biten på två ställen, i vaden och i ena överarmen. Min träningsoverall blev sönderriven och jag blev skadad av betten. Jag fick dessutom ta en stelkrampsspruta på sjukhuset. Träningsoverallen kostade 650 kronor och stelkrampssprutan kostade 300 kronor. Ägaren till rottweilern vägrade att ersätta skadan, då hunden var kopplad. Har jag rätt till ersättning för mina utlägg?

S:
Enligt lag (1943:459) om tillsyn över hundar och katter råder det strikt ansvar för hundar. Detta innebär att du som skadelidande inte behöver visa att hundägaren varit vårdslös, vilket annars är ett krav för att skadestånd skall utgå. I ditt fall verkar det inte råda någon tvist om att det faktiskt är hunden som har orsakat skadan. Detta innebär att hundägaren är skyldig att ersätta skadorna som du tillfogats. För skadeståndsfrågan är det alltså utan betydelse att hundägaren invänder att hunden varit kopplad, då det som nämnts råder strikt ansvar för hundar. Hundägaren blir tvungen att ersätta dig med 300 kronor för stelkrampssprutan. Vad gäller skadorna på träningsoverallen har du inte rätt till ersättning för träningsoverallens nypris. Ersättningen beräknas genom att du tar nypriset för träningsoverallen och drar av vad den förlorat i värde genom ålder och bruk. Hur stor ersättningen blir i ditt fall går inte att bedöma av ditt brev, men den beror alltså på hur gammal och sliten träningsoverallen var. Enligt skadeståndslagen har du dessutom rätt till ersättning för sveda och värk. Detta är en ersättning som brukar betraktas som "plåster på såren" och utgår i Sverige inte med några stora belopp.

Är en gammal tenta en offentlig handling?

F:
Jag och mina kompisar pluggar alltid tillsammans. Vi har upptäckt att man lär sig mycket på att skriva gamla tentor. När jag nyligen skulle hämta gamla tentor till oss vägrade kursföreståndaren att lämna ut dem. Han sa att tentan skulle bli för lätt om vi fick tillgång till de gamla tentorna. Får man verkligen göra som kursledaren gjorde?

S:
En viktig grundsats i svensk rätt är offentlighetsprincipen. Varje svensk medborgare har rätt att ta del av uppgifter som finns i allmänna handlingar. En gammal tentamen är en allmän handling under förutsättning att den förvaras och är upprättad på universitetet. Om en student eller någon annan begär att få en kopia av den är lärosätet skyldig att lämna ut en sådan. Kopiorna skall lämnas ut skyndsamt. Rätten att ta del av allmänna handlingar begränsas i sekretesslagen. Vad gäller gamla tentamina kan de skyddas av sekretess, om det kan antas att syftet med provet motverkas om uppgiften röjs. Denna bestämmelse blir bland annat aktuell vid standardiserade prov, t.ex. teoriprovet för körkort. Du bör informera kursledaren om handlingsoffentligheten så att han skyndsamt lämnar ut de kopior du begär. Kopiorna är gratis om de är 1-9 st. Tio kopior kostar 50 kr och därefter är priset 2 kr per kopia. Om kursledaren vägrar att lämna ut kopior kan hans beslut överklagas hos kammarrätten.

När har man rätt till öppet köp?
F:
Jag köpte i december en tröja till min syster. Då hon inte tyckte om den fick hon kvittot av mig så att hon kunde lämna tillbaka den och köpa något som hon gillade istället. När hon gick tillbaka till butiken sa de att hon inte hade rätt att lämna tillbaka tröjan. Jag tycker att det verkar konstigt, man brukar ju alltid få lämna tillbaka saker om de är oanvända, alla lappar var kvar också.

S:
Som konsument har du ingen laglig rätt att lämna tillbaka en vara som du köpt i en affär om du ångrar köpet. Många affärer använder sig dock av s k öppet köp som innebär att du som kund har möjlighet att lämna tillbaka varan inom en viss tid. Om den affär där du handlat julklappen i regel inte har öppet köp måste du komma överens med affären särskilt om att öppet köp skall gälla. Det kan även vara bra att få det noterat på kvittot. Detsamma gäller för bytesrätt, om du inte kommit överens med affären om bytesrätt har din syster inte någon rätt att byta tröjan till något annat i affären. Att du inte har rätt att lämna tillbaka eller byta en vara om du ångrar dig innebär inte att du inte har rätt att reklamera en vara om det skulle vara något fel på den. Den s k reklamationstiden är tre år. Från och med den första juli år 2002 gäller dessutom att fel som upptäcks inom sex månader ska anses ha funnits vid köpet om inte säljaren kan motbevisa det eller om det är oförenligt med varans eller felets art att anta att felet fanns vid köpet. Denna nya regel ger dig som konsument en mycket stark ställning och kan i princip jämställas med en sex månader lång garanti.

Har du fått krav på återbetalning till CSN p.g.a. för hög inkomst?

F:
Jag har ett stort problem med CSN som jag hoppas att ni kan hjälpa mig med. Jag har fått ett beslut om att jag skall betala tillbaka drygt 6 000 kronor för att jag tjänat för mycket under år 2007. En del av de pengar jag fick utbetalt då är ifrån ett jobb som jag hade under år 2006. Det kan inte vara rätt att jag skall betala tillbaka pengar bara för att jag får min lön utbetald månaden efter. Dessutom har CSN krävt mig på ränta från 2007! Jag har ingen möjlighet att betala tillbaka så mycket pengar kan inte ni hjälpa mig så att jag slipper betala, i varje fall räntan.

S:
Studiemedel som har betalats ut med ett för högt belopp på grund av att du haft en högre inkomst än vad du uppgett kan återkrävas. Vid beräkningen av inkomsten tillämpar CSN den s k kontantprincipen, detta innebär att pengar som utbetalats under perioden skall räknas med oavsett om de är intjänade då eller inte. Enligt studiestödslagen tas ränta ut från den dag då du tog emot studiemedlen. Du kan befrias från kravet på ränta om det föreligger särskilda skäl, exempel på särskilda skäl är lång handläggningstid. CSN får dina taxeringsuppgifter från Skatteverket i efterhand, det är först när CSN får dessa uppgifter som de har möjlighet att fatta beslut om återkrav. Efter att CSN har fått uppgifterna från Skatteverket har de en normal handläggningstid på ca 3 veckor. Därefter skall du inte behöva betala ränta. Du bör således kontakta CSN och höra när de fick dina taxeringsuppgifter från Skatteverket. En liten tröst kan vara att räntan är avdragsgill i deklarationen. Om du har svårt att betala hela beloppet vid ett tillfälle kan du vidare kontakta CSN för en avbetalningsplan.

Hur går det till vid en rättegång?

F:
Min 20-årige bror Robert blev misshandlad och det är nu dags för rättegång. Jag undrar nu om jag och min bror Anders kan gå dit och lyssna och vara ett stöd för honom under rättegången? Jag undrar också om min bror Robert har rätt till juridiskt stöd under rättegången? Min 25-årige bror Anders är upprörd och säger att han skall se farlig ut och skrämma den som är åtalad och att han eventuellt ska fotografera den åtalade.


S:
Huvudregeln om domstolsförhandlingars offentlighet slås fast i regeringsformen, som är en grundlag. En förhandling vid domstol skall vara offentlig men det finns dock undantag. En förhandling kan ske inför stängda dörrar vilket innebär att allmänheten inte äger tillträde till förhandlingen. Din bror är målsägande och får ha en stödperson vid sin sida om han skall höras i rättegången. En stödperson behöver inte ha juridiska kunskaper men får inte utföra några processhandlingar utan fungerar som ett stöd. Stödpersonen får inte någon ersättning från det allmänna. Ett målsägandebiträde, som ofta är en advokat eller en biträdande jurist på en advokatbyrå, har som uppgift att tillvarata målsägandens intressen i målet och lämna stöd och hjälp. Din bror kan själv begära ett förordnande om målsägandebiträde. Det är rättens ordförande som upprätthåller ordningen i rättssalen. Ordföranden får utvisa den som stör eller uppträder otillbörligt. Fotografi får inte tas i rättssalen.

Får det ta hur lång tid som helst att rätta en tenta?

F:
Jag har en fråga om rättning av tentamen. Jag skrev en tenta för flera veckor sedan och vi har fortfarande inte fått reda på resultatet. Jag vet inte om jag kommer att bli godkänd och behöver veta om jag skall börja plugga till omtentan. Får examinator ta hur lång tid som helst på sig, vad säger lagen, finns det några tidsgränser?

S:
Det finns ingen lag som anger några tidsgränser för hur lång tid rättningen av en tentamen får ta. Den rättande läraren skall dock iaktta förvaltningslagens allmänna krav på handläggning av ärenden. Enligt förvaltningslagen 7 § skall varje ärende där någon enskild är part handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Justitieombudsmannen [JO] har vidare efter en anmälan uttalat sig om rättningstiden i ett enskilt fall. Det aktuella fallet gällde en 5-poängskurs och rättningstiden hade varit fem och en halv veckor vilket medförde att tentanderna informerades om resultatet endast två veckor före omtentamen. JO fann att detta förfarande var oacceptabelt. Enligt JO förefaller en rättningstid på tre veckor vara ändamålsenlig och tillgodose studenternas krav på service. JO uttalade vidare att ett datum för omprov bör vara fastställt när den ordinarie skrivning ges. Tiden från det att resultaten från den ordinarie skrivningen anslås till det att omprovet äger rum bör vidare inte vara kortare än två veckor. Uttalanden från JO är inte rättsligt bindande men bör vara vägledande för institutionerna. Högskoleverket har även i en av sina tillsynsrapporter uttalat att institutionernas riktlinjer för examination bör utformas i enlighet med ovan nämnda JO-fall. Om din institution i regel inte förfar på detta sätt bör du givetvis ta upp det med den ansvariga på institutionen. Detta förändrar inte nödvändigtvis den situation som du befinner dig i nu men kan givetvis ha betydelse för framtida examinationer på institutionen.

Har jag rätt till semesterersättning?

F:
Jag undrar om min arbetsgivare har lurat mig. Jag är student vid Stockholms universitet och hade ett sommarvikariat på ett litet företag under juli och augusti. I samband med att jag erbjöds jobbet kom vi överens om arbetstid och lön. Arbetstiden var 40 timmar i veckan och månadslönen 15 000 kr. När jag avslutade min anställning i augusti förväntade jag mig att få semesterersättning utbetald tillsammans med min sista löneutbetalning. Det fick jag dock inte och när jag kontaktade min chef och frågade om semesterersättningen sa han att jag inte hade rätt till semesterersättning då vi inte hade avtalat om det. Stämmer det? Jag har fått semesterersättning utbetald vid tidigare anställningar och då har vi inte träffat något avtal vad jag vet.

S:
Semesterersättningen utgör 12 % av din intjänade lön. Rätten till semesterersättning är reglerad i semesterlagen och enligt denna lag har du rätt att få semesterersättningen utbetald när anställningen upphör. Det är möjligt att genom kollektivavtal avvika från semesterlagens regler om beräkning av semesterersättning men inte om själva rätten till semesterersättning. Din rätt till semesterersättning är således inte beroende av om du och din arbetsgivare har träffat ett särskilt avtal. Arbetsgivaren skall betala ut semesterersättningen utan oskäligt dröjsmål och senast en månad efter det att anställningen upphörde. Om det föreligger ett hinder för att beräkna semesterersättningen inom en månad skall ersättningen betalas ut inom en vecka efter det att hindret upphörde. Talan om semesterersättning måste väckas inom två år från utgången av det semesterår då du enligt lagen skulle erhållit förmånen som anspråket avser. Semesteråret är 1 april till och med 31 mars påföljande år, avvikelser kan dock förekomma om annat avtalats genom kollektivavtal.

Testamente - vem ärver vad?

F:
Min mamma har träffat en ny man, hon har antytt att hon vill att han skall få hennes sommarställe i skärgården om hon dör. Det är en rätt stor kåk med tillhörande tomt. Då de nyligen träffats tycker inte jag att det känns rätt att han skall få ta över den. Vad har jag för rättigheter? Räcker det att hon säger att hon vill att han skall ta över den? Om hon inte upprättar något testamente kan han få ta över den om det skulle hända henne något?

S:
Du är s k bröstarvinge. Om du är enda barnet är du därmed den enda arvingen. Din mamma kan välja att testamentera bort en del av sin egendom till någon annan men hon kan inte göra dig helt arvlös. Som bröstarvinge har du alltid rätt att få ut halva din arvslott, den s k laglotten. Om värdet av sommarstället utgör mer än hälften av din mammas kvarlåtenskap har du alltså möjlighet att påkalla en jämkning av ett eventuellt testamente för att få ut din laglott. Om din mamma och den nya mannen inte gifter sig ärver de inte varandra. Det betyder att om din mamma vill att han skall ha huset måste hon upprätta ett testamente. Vid upprättande av testamente finns det en del tvingande regler som måste vara uppfyllda för att testamentet skall vara giltigt. Testamentet skall till och börja med vara skriftligt, testatorns underskrift skall bevittnas av två samtidigt närvarande vittnen. Till testamentsvittne får inte tas person som är under 15 år, inte heller maka eller någon som är släkt i upp- eller nedåtstigande led. Du kan således inte bevittna testamentet. Även om din mamma och den nya mannen skulle gifta sig, så har du, som särkullbarn, rätt att få ut din arvslott, under den förutsättningen att något testamente ej upprättats.

Sammanfattningsvis kan man alltså säga att enbart det faktum att din mamma säger att han skall ha huset räcker alltså inte, utan hon måste upprätta testamente, och om hon gör det har du alltid rätt att få ut din laglott.